SL:s klotternota blev 71,1 miljoner kronor 1996

  Klotter och skadegörelse ökar kraftigt inom SL.
  Förra året uppgick klotternotan till 71,1 miljoner kronor. Det motsvarar kostnaden för att köpa in 35 nya ledbussar.
  Kostnaden för klotter och skadegörelse har ökat med 20 miljoner kronor sedan 1994. Då kostade klottret skattebetalarna 52 miljoner kronor. 1995 var kostnaden 61 miljoner, 1996 65 miljoner och 1997 alltså 71 miljoner kronor.

Sorgebarnet inom SL när det gäller klotter är T-banevagnarna. Där ökade kostnaden förra året från 11 till 18 miljoner kronor. Detta trots att antalet vakter i t-banan fördubblades under 1997.
  -I princip hela kostnadsökningen förra året är koncentrerad till den spårbundna trafiken, alltså tunnelbanan och pendeltågen, säger Gunnar Schön, planeringschef inom SL.
  För att drastiskt kunna minska klottret ställer nu SL främst sitt hopp till två saker, kameraövervakning i de nya tunnelbanevagnarna och innrättandet av den speciella tunnelbanepolisen.
  -Där vi har satt in stora vaktresurser, där har också vandaliseringen minskat. Det bekräftar behovet av fler poliser i tunnelbanan, säger Gunnar Schön.
  -Samtidigt måste vi kanske ha ännu fler väktare ombord på tågen i tunnelbanan och pendeltågssystemet.

De nya tunnelbanetågen, vagn 2000, som tas i trafik under våren kommer att vara försedda med övervakningskameror i vagnarna.
  -Det blir ett starkt stöd i arbetet att komma åt klottret och vandaliseringen. Kamerorna har en preventiv inverkan. Om man ändå klottrar så har vi hela händelseförloppet inspelat.

Hur länge kommer då SL att orka bära kostnader på omkring 70 miljoner kronor per år för klotter?
  -Jag tror och hoppas att vi ska orka göra det ända tills det här problemet är löst. Vårt viktigaste mål är att kollektivtrafiken ska vara hel, ren, snygg och trygg, säger Gunnar Schön.